De svåraste frågorna i bokslutet avgörs sällan enbart med bokföringsmaterialet. Om en gammal kundfordran fortfarande kan drivas in eller om det finns en köpare för varorna i lagret vet man inom försäljningen och på lagret, inte på bokföringsbyrån. Därför lönar det sig att reservera tid med bokföraren för några frågor redan före årsskiftet.
När räkenskapsperioden går ut i december är hösten en bra tid att börja utredningen. Bokslutet görs förstås inte på förhand, men på hösten hinner man ännu ta fram den information som inte finns i bokföringen: från försäljningen, lagret, finansiären eller ägarna själva.
Listan nedan är skriven för små aktiebolag som upprättar sitt bokslut enligt den finländska bokföringslagen och statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut. Listan täcker inte allt, men dessa sju frågor kommer upp i nästan varje bokslut, oavsett om bolaget har en revisor eller inte.
1. Hänförs intäkter och kostnader till rätt räkenskapsperiod?
I bokslutet är prestationsprincipen avgörande: en inkomst bokförs när prestationen har överlåtits till kunden och en utgift när produktionsfaktorn har tagits emot (bokföringslagen 2 kap. 3 §). Fakturans datum eller betalningsdagen har alltså ingen avgörande betydelse. En tjänst som har överlåtits till kunden i december är en intäkt för den räkenskapsperiod som går ut, även om fakturan skickas först i januari. På motsvarande sätt blir en tjänst som fakturerats i förskott inte årets intäkt enbart på grund av faktureringen. Mindre poster behöver inte justeras enligt prestationsprincipen, om inte deras sammanlagda effekt är väsentlig (3 kap. 4 §), men vad som räknas som mindre lönar det sig att komma överens om med bokföraren på förhand.
Gå med bokföraren igenom särskilt leveranser kring årsskiftet, ofakturerat arbete, erhållna förskottsbetalningar och avtalsavgifter som hänför sig till flera månader. Bland personalkostnaderna hör åtminstone periodiseringen av semesterlöner och eventuella resultatpremier till kontrollistan.
Bokföraren kan inte känna till läget för pågående arbeten utan hjälp. Be försäljningen eller arbetsledningen om en kort redogörelse för vad som redan har överlåtits till kunden, vad som återstår och vad som har avtalats, eftersom faktureringslistan inte visar om arbetet är utfört.
2. Kan lagrets värde motiveras?
Lagret tas upp i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Om den sannolika anskaffningsutgiften eller överlåtelsepriset för varorna vid räkenskapsperiodens slut är lägre än anskaffningsutgiften, ska skillnaden bokföras som kostnad (bokföringslagen 5 kap. 6 §). Att varan finns på hyllan motiverar ännu inte dess balansvärde.
Be lagret redan på hösten om en förteckning över långsamt omsatta, skadade och föråldrade produkter och utred vad man tänker göra med dem. Rea, retur till leverantören och skrotning leder till olika värdering. Spara som stöd för värderingen realiserade försäljningspriser, offerter eller annan utredning som prisuppskattningen har härletts ur.
Kom samtidigt överens om inventeringens rutiner: vem räknar, vem utreder skillnader mot lagerbokföringen och hur varuflödet kring årsskiftet beaktas. Kom också ihåg varor i externa lager samt varor som ägs av andra men förvaras i de egna lokalerna. Om bolaget har en revisor lönar det sig att komma överens om tidpunkten för inventeringen med revisorn innan räkningsdagen låses. Revisorn är i regel närvarande vid inventeringen när lagret är en väsentlig post.
3. Vilka kundfordringar kan verkligen drivas in?
Ta fram en åldersfördelning av kundfordringarna och gå igenom de äldsta fakturorna en och en. Utred om förseningen beror på förbiseende, en tvist om fakturan eller kundens betalningssvårigheter, och kontrollera om en överenskommen betalningsplan har följts.
En fordran får tas upp i balansräkningen till högst sitt sannolika värde (bokföringslagen 5 kap. 2 §). Bokföringsnämnden (KILA) bekräftade i sitt utlåtande KILA 2135/2026 i april 2026 att indrivning inte är en förutsättning för nedskrivning. Indrivningsåtgärder kan precisera bedömningen av fordrans värde, men nedskrivningen görs utifrån bedömningen oberoende av om fordran har överförts till indrivning. Nämndens linje har varit densamma sedan 2008: om det är minst lika sannolikt att betalningen uteblir som att den erhålls, bokförs posten som kostnad, och som grund för bokföringen upprättas ett internt verifikat av vilket orsaken framgår.
Enbart en försening gör å andra sidan inte en fordran till en kreditförlust. Avgörande är en bedömning av om betalningen erhålls, och grunderna för bedömningen bör dokumenteras. ”Kunden betalar senare” är en svag utredning, om den inte stöds av exempelvis erhållna betalningsposter eller annan information om kundens situation. I beskattningen bedöms avdragsgillheten separat, och nämnden tog inte ställning till den.
4. Är transaktionerna med närstående klarlagda?
Sammanställ betydande transaktioner med ägare, ledning och koncernbolag: lån, hyror, debiteringar för förvaltningstjänster och köp av tillgångar. Ställ samma frågor om var och en. Vad har köpts eller sålts, varför har arrangemanget gjorts och vad grundar sig priset på? Jämför faktureringen med det gällande avtalet. Om villkoren har ändrats under resans gång, se till att också ändringarna finns i handlingarna.
Skyldigheten att lämna noter bedöms separat. Enligt förordningen om små företag och mikroföretag ska uppgifter lämnas om transaktioner med intressenter, om de är väsentliga och inte har genomförts på sedvanliga kommersiella villkor. För transaktioner på sedvanliga villkor anges parterna och värdena, om uppgifterna behövs för att ge en rättvisande bild (förordningen 3 kap. 10 §). Intressenter enligt förordningen är juridiska personer i bestämmande inflytande- eller intresseföretagsförhållande samt verkställande direktören, styrelseledamöterna och suppleanterna samt personer i motsvarande organ. Begreppet närstående i aktiebolagslagen är vidare och omfattar till exempel en ägare som utövar bestämmande inflytande även om ägaren inte sitter i styrelsen, och revisorn granskar i vilket fall som helst närstående i vidare mening än förordningens definition. För lån som beviljats verkställande direktören och styrelseledamöterna finns dessutom egna krav på noter (3 kap. 9 §).
Ge bokföraren en sammanställd redogörelse för transaktionerna. Parternas relationer ska inte lämnas åt bokföraren att härleda ur namnen i huvudboken.
5. Motsvarar lånesaldona avtalen?
Be om aktuella saldon och betalningsplaner för lånen, jämför dem med bokföringen och utred skillnaderna. Kontrollera samtidigt räntor, amorteringsfria perioder, säkerheter och ändringar som avtalats under räkenskapsperioden.
Lånets ursprungliga löptid avgör inte hur den återstående skulden presenteras i balansräkningen. Den del av skulden som förfaller inom ett år från bokslutsdagen är kortfristig skuld (bokföringslagen 4 kap. 7 §). Samma indelning gäller bolagets fordringar.
Ett lån från en ägare dokumenteras lika omsorgsfullt som ett banklån. Upprätta ett skriftligt skuldebrev av vilket belopp, ränta och återbetalningsvillkor framgår. Om bolaget å sin sida har lånat ut pengar till en ägare eller ett annat bolag, kontrollera om lånet har amorterats enligt avtal och vilket värde fordran har.
Om finansieringsavtalet innehåller villkor som gäller till exempel soliditet eller resultat (kovenanter), räkna i god tid ut om de uppfylls. Det är lättare att diskutera med finansiären utifrån en egen kalkyl än att förklara en avvikelse som upptäckts i sista stund.
6. Räcker det egna kapitalet – och räcker pengarna?
Be bokföraren om en uppskattning av räkenskapsperiodens resultat och det egna kapitalets belopp. Om det egna kapitalet är knappt, räkna ut vad nedskrivningar av fordringar eller lager och ännu obokförda kostnader skulle innebära för det. Sista raden i en preliminär resultaträkning räcker inte som grund för granskningen.
Uppföljningen av det egna kapitalet är styrelsens uppgift året runt. Om styrelsen konstaterar att det egna kapitalet är negativt, ska en registeranmälan om förlust av aktiekapitalet göras utan dröjsmål (aktiebolagslagen 20 kap. 23 §, PRH:s anvisning). Saken kan inte vänta tills bokslutet är klart. Anmälan görs i FODS-tjänsten och kostar för närvarande 55 euro. Anteckningen kan avlägsnas genom en separat anmälan till vilken bifogas en balansräkning enligt vilken det egna kapitalet åter överstiger hälften av aktiekapitalet; om aktiekapitalet är noll räcker ett positivt eget kapital. Om bolaget är skyldigt att välja revisor, ska balansräkningen och den övriga utredning som läggs fram om ökningar av det egna kapitalet vara reviderade.
I kalkylen följs aktiebolagslagens särskilda regler, så den motsvarar inte alltid summan av det egna kapitalet i balansräkningen. Ett kapitallån enligt aktiebolagslagen räknas i kalkylen till det egna kapitalet, liksom avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar, för vilka en motiverad utredning ska lämnas i noterna. Ett vanligt återbetalningspliktigt ägarlån förbättrar däremot inte situationen: bolaget får pengar, men samtidigt uppstår en skuld av samma storlek. Om ägaren vill stärka bolaget, hjälper ett kapitallån i denna kalkyl men tas i balansräkningen upp mellan eget kapital och skulder, medan en investering i fonden för inbetalt fritt eget kapital också stärker det egna kapitalet i balansräkningen. För kapitallån gäller också villkoren i bokföringslagen 5 kap. 5 c §. Alternativen och deras villkor lönar det sig att gå igenom med en rådgivare före årsskiftet.
Upprätta vid sidan av granskningen av det egna kapitalet en kassaflödesprognos som visar när kundernas betalningar kommer in och när löner, skatter, inköpsfakturor och låneamorteringar förfaller. Leta efter de månader då utgifterna förfaller före inkomsterna och kom i god tid överens om eventuell tilläggsfinansiering.
7. Finns de nödvändiga handlingarna bakom siffrorna?
Samla avtal, saldobekräftelser, inventeringsmaterial, kalkyler och beslut så att även någon annan än den som har upprättat dem hittar dem. Kontrollera i balansspecifikationerna särskilt saldon som har varit oförändrade från år till år: vad består de av och varför finns de fortfarande i balansräkningen?
Varje bokföringspost ska grunda sig på ett verifikat som styrker affärshändelsen (bokföringslagen 2 kap. 5 §). Detsamma gäller noterna: en not ska grunda sig på ett verifikat som styrker dess innehåll, om inte grunden annars är uppenbar (2 kap. 5 b §). För lösningar som bygger på bedömning, såsom nedskrivningar av fordringar och lager, lönar det sig att skriva en kort motivering som visar vilka uppgifter som fanns tillgängliga och varför bedömningen blev som den blev.
Kom också överens om vem som sköter underskrifterna, bolagsstämmohandlingarna och registreringen av bokslutet. Ett aktiebolag ska anmäla bokslutet till handelsregistret inom åtta månader från räkenskapsperiodens slut. PRH påminde i juli 2026 om att en avgift påförs för försening: 150 euro för en försening på högst 2 månader, 300 euro för 2–4 månader och 600 euro för mer än 4 månader eller om bokslutet inte anmäls. Om bokslutet försenas för två eller flera på varandra följande räkenskapsperioder fördubblas avgiften (PRH:s meddelande 27.7.2026). De flesta bolag anmäler bokslutet i samband med skattedeklarationen. Det förmedlas till handelsregistret endast om bilagan har gjorts exakt enligt Skatteförvaltningens anvisning, så kontrollera registreringen i handelsregisterutdraget som PRH skickar eller i Virre-tjänsten.
Börja med de saldon som du inte kan förklara
Allt behöver inte lösas på ett och samma möte. Ta den senaste balansräkningen, markera de poster vars innehåll eller värde du inte kan förklara och kom överens med bokföraren om vem som tar fram de saknade uppgifterna och till när.
Om en fråga påverkar resultatet, det egna kapitalet eller noterna väsentligt, ta upp den med revisorn redan nu. Det är lättare att ställa frågan på hösten än att förklara lösningen på våren, när bokslutet redan ligger för underskrift.
Behöver du en revisor eller vill du diskutera förberedelserna inför det kommande bokslutet? Kontakta oss, så går vi igenom ditt företags situation.